Till sist hittar hon nåt som tycks vara en trappa.

Tidigare..

Hon tar försiktigt ett steg nerför den branta betongtrappan.
Plötsligt slår dörren bakom henne igen, hon hade ju inte sett nån dörr?
Dörren snuddar hennes rygg så hon nästan tappar balansen.
Men hon ramlar inte.

Efter ett tag känner hon hur hennes kalla fötter plötsligt nuddar golv.
Golvet är tydligt trä. Äntligen hade hennes ögon vant sig vid
mörkret. Det var en stor sal framför henne.

Hon hann inte ens ta ett steg försen hon hörde nåt som fick henne att stanna.
Tunga andetag.
Hon höll andan samtidigt som hon sakta tittar ner mot golvet.
Hon kan inte tro sina ögon
Mellan de glesa träplankorna ser hon hur två ögon stirrar på henne.

Hon skriker till så det ekar över hela salen
.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Ditt namn?:
Kommer du tillbaka?

E-postadress: (ser bara jag)

URL/Har du en blogg/hemsida?

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0